Att hålla kosher är en mitzva, en gudomlig ”befallning” och en ”anknytning”.Vi äter kosher för att G‑d befallde oss att göra det och genom att uppfylla den gudomliga viljan knyter vi an till G‑d.
Våra visa pekar också på de olika fördelarna med kosherreglerna: hälsofördelar, den humana behandlingen av djur, den förenande effekten på utspridda människor och deras roll som skydd mot assimilering. Nachmanides, den stora 1100-talsrabbinen och kabbalisten påpekar att ”fåglarna och många av däggdjuren som är förbjudna i Torahn är rovdjur, medan de tillåtna djuren inte är det; vi har instruerats att inte äta dessa djur, för att vi inte skall ta till oss dessa karaktärsdrag.” Kosher kan därför ses som ”andlig näring”: precis som det finns mat som är bra för kroppen och mat som är skadlig, finns det mat som närmar den judiska själen och mat påverkar den negativt.
Inget av det ovannämnda är emellertid skäl till att vi skall hålla kosher. Snarare är det motsatsen: eftersom det befalldes av Skaparen av vår kropp och vår själ är det kosher sättet att leva tydligen fördelaktigt för båda.